Då ska jag se om jag kan få ihop detta.
Allting började väl på lördagen den 29/6 då slemproppen gick. Hade lite molvärk så förstod att det började närma sig iallafall. Kände ingenting på söndagen och måndagen. Men på tisdagen började jag få lite värkar samt att det kom blodblandade flytningar. Ringde då in till förlossningen för att höra om det var normalt. Hon berättade då att jag mest troligt befann mig i latensfasen om jag hade börjat få värkar. Och som sagt, det hade jag. Men inte så farligt starka. Det var på onsdag morgon allting satte igång på riktigt. Hade värkar HELA dagen som ni kanske läste här i något inlägg tidigare. Riktigt jobbigt var det. Dom kom med tio minuter imellan så ville inte ringa till förlossningen trots att värkarna hade hållt på från tisdag natt. André var på jobbet och han ringde hem då och då för att se hur allt gick. Men jag sa att det var lugnt och att han kunde jobba färdigt. Dock ringde jag mamma som kom och var med mig tills han slutade jobba. Så hon fick ge mig massage vid varje värk och det hjälpte en hel del. Vi låg och klockade hela tiden för att se om dom kom tätare. Men inte... Det pendlade hela tiden mellan 7,8 och tio minuter. Jag var så otroligt less och utmattad.
André kom hem runt 16.30. Han la sig i sängen brevid mig och vilade lite ifall vi skulle få åka in. Då började värkarna komma tätare. Ungefär 6 minuter imellan. Men jag kände ändå att jag kunde vänta med att ringa. Så panik var det väl ändå inte? (nu i efterhand borde jag ha åkt i redan då) .. Men A hoppade ändå i duschen ifall att. Tur var väl det, För när han kom ut från duschen hade jag hunnit ringa in till förlossningen där jag berättade att värkarna kom var femte minut. Jag var välkommen in på en kontroll. Kändes skönt! Nu började det bli jobbigt..
I all hast ställer sig André i badrummet och börjar raka sig?! "måste ju hinna raka mig" samtidigt som jag skriker att han ska äta middag istället. Men medans han rakar bort skägget börjar jag värma mat åt han samtidigt som jag håller på dö av smärta. Haha! Kastar i mig lite fil och flingor mellan värkarna som nu kom med TRE minuter. Nu var det bara att ge oss iväg. Och fort gick det.
Kl 20.00 I bilen påväg till sjukhuset hann jag få många täta värkar. Väl framme grät jag och hade jävligt ont när personalen tog emot oss. Vi fick iallafall komma in till ett undersökningsrum där ctg,n sattes igång för att kolla värkarna och bebisens hjärtfrekvens. Men jag kunde knappt ligga still. Skrek och sa att jag inte kunde ligga kvar där. Trots det låg jag där i 40min innan dom ville känna hur öppen jag var. När dom då skulle se efter så säger barnmorskan: "jag kan ju tala om för er att nu blir ni snart föräldrar, Du är öppen 8cm" .. Det förklarar ju smärtan! Hon berömde mig över att jag klarat av att vara hemma så länge utan smärtlindring.
Kl 21.00 In till förossningsrummet där jag fick börja med lustgas direkt. Fick även EDA bedöving men tror inte den hjälpte speciellt mycket. Och här blir minnet lite svagt.. Minns att dom fick ta hål på hinnorna eftersom vattnet inte hade gått. Sedan satte dom en eletrod på bebisens huvud för att hålla koll på hjärtljuden osv.
Kl 23.20 fick jag börja krysta och 23.41 är hon född!
Så själva förlossningen tog ungefär fyra timmar.
Hade aldrig klarat det utan André. Han var himla duktig och ett otroligt bra stöd igenom det hela.
Att se honom få hålla sin dotter för första gången fick mig att gråta floder.
Lilly Elvira Engelmark
Född den 3/7 kl 23.41
4030g och 51cm lång.
♥♥♥
Här kommer lite bilder från förlossningen, bb och dagarna efter!
